Redaktionen Stora granar nära huset behöver inte fällas bara för avståndets skull. Gå runt dem och leta efter tecknen nedan: en stam som börjat luta, svampar vid stambasen, döda grenar eller sprickor i stammen. Hittar du något av det, låt en arborist som gör riskträdsbedömningar titta på granen. Står den nära en elledning kontaktar du elnätsföretaget … Läs mer
En gran som står på din egen tomt får du i regel fälla utan att fråga någon. De vanligaste skälen till att du behöver lov eller dispens är att detaljplanen eller områdesbestämmelserna har en bestämmelse om träden, när granen står inom strandskyddat område och fällningen väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter, eller när tomten … Läs mer
Rödgranen i den svenska skogen, blågranen på villatomten och sitkagranen i skogsbruket i södra Sverige hör till samma släkte. Släktet heter Picea och sträcker sig från den sibiriska tajgan till bergen i Mexiko. Enligt Dyntaxa är rödgranen den enda granart som växer vild i Sverige, och altajgranen räknas där som en underart av rödgranen. Övriga … Läs mer
Lärken har mjuka barr men står kal från hösten till våren. Nordmannsgranens barr är styva men sticks inte: de är platta, och på vanliga skott är spetsen oftast trubbig eller har en liten inskärning. På kottbärande grenar är barren däremot oftast spetsiga. Koreagranen har samma trubbiga spets och förblir oftast liten nog för en villatomt. … Läs mer
Det finns granar som håller sig små. En dvärggran växer från några centimeter till ett par decimeter om året och ryms i en rabatt framför huset eller i en kruka vid entrén. Men även en dvärggran blir större med åren. En sockertoppsgran är ungefär 1,3 meter hög efter tio år och kan med tiden bli … Läs mer
Du står vid ett barrträd och kommer så långt som till gran eller tall, men inte längre. Längre behöver du sällan komma på egen hand heller, för fyra arter täcker det mesta du möter i svensk skog och i en svensk trädgård, och de går att skilja åt med fingrarna långt innan du hittat någon … Läs mer
Sitter barren två och två är det tall, ett och ett är det gran. Så artbestämmer du i skogen, med kottarnas tidtabell, barken högst upp och ståndorten som kontroll.
Mitt i sommaren, när de flesta trädgårdar vilar i värmen, går en del julgransodlare med häcksax och sekatör genom sina fält. Det handlar inte om skörd utan om formklippning, det återkommande arbetet som ger den odlade granen sin klassiska, täta kägelform innan den säljs i december. Det skiljer sig både från att plantera en enskild … Läs mer
Rödgran (Picea abies) är ett av Sveriges vanligaste skogsträd och det träd de flesta tänker på när de hör ordet gran. Trädet sätter sin prägel på hela den svenska skogen, från kustnära produktionsskogar till fjällnära urskog, och det är samma art som varje december flyttar in i vardagsrummen som julgran. Här går vi igenom vad … Läs mer
Granen är ett tåligt träd, men den har flera fiender bland insekter och svampar. Att känna igen de vanligaste skadegörarna i tid gör stor skillnad, eftersom många angrepp går att bromsa om de upptäcks tidigt. Här går vi igenom de hot som oftast drabbar gran i Sverige, hur du känner igen dem och vad du … Läs mer
