Granen är Sveriges vanligaste träd och bär upp en hel värld av liv i den svenska skogen. Bakom det till synes enkla barrträdet döljer sig en lång historia, en seg överlevare och en av landets viktigaste naturresurser. Här går vi igenom vad granen egentligen är, hur den lever och varför den betyder så mycket för svensk natur.
Vad är en gran?
Granen som de flesta svenskar tänker på heter med sitt vetenskapliga namn Picea abies och kallas också rödgran. Den tillhör familjen tallväxter och är ett barrträd som behåller sina barr året om. Granen känns igen på sin spetsiga, regelbundna form, de korta och stickiga barren som sitter runt hela skottet, och de hängande kottarna som mognar nedåt på grenarna.
Barren sitter på små bruna upphöjningar på grenen, vilket gör kvisten sträv när barren har fallit av. Det är ett enkelt sätt att skilja gran från tall, som har längre barr som sitter två och två. Vill du lära dig känna igen flera arter går vi igenom dem i guiden om gransorter i Sverige.
Hur hög och gammal blir granen?
Granen kan under goda förhållanden bli upp till omkring 60 meter hög, även om de flesta granar i den brukade skogen aldrig hinner så långt. Åldern är mer förbluffande än höjden. En gran kan naturligt bli 200 till 300 år gammal, men i skogsbruket avverkas den vanligen vid 75 till 150 års ålder. Enligt Skogskunskap, kunskapsbanken som drivs av Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut tillsammans med flera skogsaktörer, är granen både ekonomiskt och till volymen det viktigaste trädslaget i Sverige.
Old Tjikko, världens äldsta gran
På Fulufjället i Dalarna växer en gran vars rotsystem har daterats till omkring 9 550 år. Trädet, som kallas Old Tjikko, upptäcktes av Leif Kullman, professor vid Umeå universitet. Den synliga stammen är inte gammal, utan trädet förnyar sig genom att nya stammar växer upp från samma rot när en gammal stam dör. Läs mer på Wikipedias sida om Old Tjikko.
Kottar, frön och förökning
Granen förökar sig med frön som sitter skyddade under fjällen i de hängande kottarna. Kottarna är gröna eller rödaktiga när de är unga och blir bruna när de mognar under hösten. När de torkar öppnar sig fjällen och de små, vingförsedda fröna sprids med vinden. Ett rikt kottår, ett så kallat granår, kommer med några års mellanrum och påverkar både skogens föryngring och tillgången på mat för fåglar och smågnagare.
Granen som livsmiljö
Granen är långt mer än virke. Den är värd för omkring 1 100 arter och används dessutom av flera hundra ytterligare arter, från lavar och mossor på stammen till fåglar som bygger bo i grenverket. Den täta granskogen ger skugga, jämn fuktighet och vindskydd, vilket skapar en egen liten värld på marken under träden.
Granens roll i den svenska skogen
Tillsammans med tallen dominerar granen det svenska skogslandskapet. Den trivs på friska till fuktiga marker med god näring och växer ofta i täta, skuggiga bestånd. För den som äger eller brukar skog är granen det självklara valet till konstruktionsvirke, och den planteras i stor skala efter avverkning. Hur det går till beskriver vi i guiden om att plantera gran.
Granen är alltså samtidigt ett vardagligt och ett extraordinärt träd. Den ger oss timmer och papper, den klär in fjäll och slätter i mörkgrönt, och i en sluttning på Fulufjället bär den på en av planetens längsta obrutna livshistorier.