Mitt i sommaren, när de flesta trädgårdar vilar i värmen, går en del julgransodlare med häcksax och sekatör genom sina fält. Det handlar inte om skörd utan om formklippning, det återkommande arbetet som ger den odlade granen sin klassiska, täta kotteform innan den säljs i december. Det skiljer sig både från att plantera en enskild gran hemma i trädgården och från att välja rätt gran i butiken. Här handlar det om flera års upprepad klippning på en gröda, sett från odlarens sida av fältet.
Julgranen är en jordbruksgröda, inte en skog
Trots att rödgranen är ett av Sveriges vanligaste skogsträd räknas den odlade julgranen som jordbruksgröda när den planteras i räta rader för att skördas till jul. Jordbruksverket kräver att markägare anger grödkod 83 för julgransodlingar i sin SAM-ansökan, och myndigheten är tydlig med konsekvensen: ”Julgranar är ett exempel på en gröda som inte ger rätt till gårdsstöd”.
Hur många svenska odlare som faktiskt håller på med detta är däremot oklart. När Martin Pettersson vid Sveriges lantbruksuniversitet lade fram landets första avhandling om julgransodling år 2018 saknades underlag och statistik över antalet odlare, den brukade arealen och hur många granar som produceras och säljs. ”Varken Jordbruksverket eller Skogsstyrelsen verkar ha någon koll på detta”, sade han enligt forskning.se.
Klippningen tar veckor, inte dagar
Formklippning är hantverk, inte maskinarbete. Hos julgransodlaren Per Ingmanson i Skärkind socken i Östergötland regleras varje toppskott för hand med häcksax och sekatör, ett arbete som tar tre till fyra veckor att beta av över odlingen, enligt Biometria. Ingmanson pekar också på klimatförändringarna, värmen och de tvära väderkasten: granarna växer i dag mycket snabbare och blir ranka och glesa, och de kan till och med skjuta skott två gånger per år, vilket påverkar utseendet.
Insatsen lönar sig. I Skogsencyklopedin, utgiven år 2000 av Sveriges Skogsvårdsförbund som i dag heter Föreningen Skogen, anges att trimning kan höja utbytet från normalt femtio till sextio procent upp mot åttio till nittio procent.
Därför läggs finklippningen på sommaren
Att en del av klippningen förläggs till just juli och augusti är ingen slump. I Pargas i Finland beskriver julgransodlaren Anders Öhman, medlem i intressebevakningsföreningen Joulupuuseura, två klippningsomgångar: huvudklippningen görs mellan januari och mars, finklippningen på sommaren. ”Finklippningen är gjord i juli-augusti, då hinner grenarna ännu ta sig”, säger han till Pargas Kungörelser. Logiken är enkel: årets nya skott måste ha vuxit ut och hunnit stelna innan de går att korta in, men granen behöver ändå ett par månader på sig att läka och sätta sin form innan odlaren i höst går igenom fälten och märker ut vilka träd som är redo för decemberns skörd.
Alla svenska odlare lägger dock inte huvudarbetet på sommaren. Lisa Nylinder på Åstundens julgranar i Västmanland berättar för Skogssällskapet att hon formklipper sina omkring 125 000 granar tidigt på året, medan sommaren i stället går åt till att slå gräset runt de plantor som står på åkermark. Metoderna skiljer sig åt mellan odlingar, men målet är detsamma: en tät gran utan glapp mellan grenvarven.
Hur lång tid en gran faktiskt behöver beror på art, breddgrad och odlare. Gunnars Granar i Degeberga i Skåne, en av landets större julgransodlingar, redovisar egna siffror som skiljer sig mellan arterna.
- Rödgran (Picea abies) hos Gunnars Granar i Skåne: fem till sju år
- Kungsgran (Abies nordmanniana) hos Gunnars Granar i Skåne: åtta till tolv år
- Åstundens julgranar i Västmanland, i huvudsak rödgran: åtta till tio år, enligt odlaren själv
- Allmän riktlinje i Skogsencyklopedin från år 2000, utan artangivelse: åtta till tio år
Att rödgranen tar längre tid i Västmanland än i Skåne är väntat, eftersom tillväxten avtar norrut. Åstunden uppger själv att kungsgran inte tar sig särskilt bra så långt upp i landet, medan den är huvudgrödan hos de stora skånska odlarna. Siffrorna kommer i övrigt från odlarna själva snarare än från en gemensam svensk källa, vilket hänger samman med just den statistikbrist Pettersson pekade på. Det gemensamma för alla uppgifterna är ändå tydligt: en julgran hos en professionell odlare blir aldrig klar på en enda växtsäsong, oavsett hur många gånger den klipps under sommaren.
Nästa gång en nyskuren gran ställs upp i vardagsrummet efter ett köp är den prydliga kotteformen alltså resultatet av flera somrars klippning som de flesta köpare aldrig ser. Den som i stället planterar sin egen gran i trädgården får själv avgöra om den ska klippas till samma stränga form, eller växa fritt som ett vanligt skogsträd.
Senast faktagranskad: 30 juli 2026